Bloggspråket
Jag har en diffus känsla av att vi aldrig har kännt så mycket som vi gör nuförtiden. Läser man bloggar kan man inte undgå att lägga märke till alla som baxnar, gråter, kräks och mår illa över allt möjligt. Vissa berättar hur de gör ont i dem, andra skildrar hurde blir matta i kroppen. En tredje frågar om vi inte har fått nog nu. En hög till håller med och känner precis samma sak. Därför känns någorlunda rätt att sammanfatta den moderna människan på följande sätt: ”jag känner, alltså finns jag”
